Pratade men en kompis som har varit duktig bloggare i många år. Pratade bland annat om det är verkligen som en dagbok för mig själv. Visst man tar bilder och filmer på barnen, men ifall man inte skriver om vad som hände och vad som sades så kanske det glöms bort. Tycker ju jättemycket om att gå in och läsa just om Oliver första år. Om vad vi gjorde och som sades. Tyvärr så satte en rad tråkigheter efter det lite stopp för bloggandet och sen har jag gjort några tappra försök att blåsa liv i bloggen men varje gång så rinner sanden ur.
tisdag 4 februari 2014
2014, bloggår???
Pratade men en kompis som har varit duktig bloggare i många år. Pratade bland annat om det är verkligen som en dagbok för mig själv. Visst man tar bilder och filmer på barnen, men ifall man inte skriver om vad som hände och vad som sades så kanske det glöms bort. Tycker ju jättemycket om att gå in och läsa just om Oliver första år. Om vad vi gjorde och som sades. Tyvärr så satte en rad tråkigheter efter det lite stopp för bloggandet och sen har jag gjort några tappra försök att blåsa liv i bloggen men varje gång så rinner sanden ur.
fredag 15 februari 2013
Alla hjärtans dag….
måndag 4 februari 2013
Fjärde Februari Tvåtusen tretton
tisdag 4 december 2012
You can't start the next chapter of....
....your life if you keep re-reading the last one!!
Detta är förvisso tänkvärda ord. Jag har skrivit de innan men det tåls att upprepas. Jag tänker på detta varje dag. Men så kommer det dagar som denna då allt man inte borde tänka på kommer och man tänker på allt man borde glömma. Känslan av maktlöshet sköljer över en och man känner sig totalt misslyckad.
Usch... Jag är en stark, självständig, intelligent och vacker kvinna! Jag tvivlar sällan på att jag inte duger. Jag vet att jag duger mer än väl. Jag skulle inte låta nån eller nåt rubba det! Men det finns ord som för hela min tillvaro att rasa.
Hur är det möjligt undrar jag?
Hur kan ett ord, en människa eller en händelse påverka mig så mycket att jag tappar fotfästet? Hur kan man radera ordet, människan eller händelset?
Jag vill ju påbörja nästa kapitel. Jag vill glömma det som en gång var.
Samtidigt så vill jag inte glömma det förflutna, det är den som gör mig till den jag är.
Ska strax träffa två vänner. Vänner är som balsam för själen!
Och sen efter det till världens bästa killar! Jag har inget att klaga på egentligen... :-)
torsdag 22 november 2012
Torsdag igen..
Under dagen så ska Johnny gå på fiskeaktion så jag få flänga runt själv med Oliver.
Sen så har jag en kompis som ska showa på tip the Velvet på Villa Bel Parc. Den fick jag tyvärr tacka nej till. L
Och så kom inbjudan till vår grannes 30 års fest/kalas. Hahhaha
tisdag 20 november 2012
Att välja en positiv attityd, att se det fina i livet
Men jag har bestämt mig att se det stora hela och försöka, och då menar jag FÖRSÖKA eftersom jag kan vara ganska så negativ ibland, vara positiv. Att se det fina i allt.
Hur gör man då, om man vill bli positiv? För ingen vill väl egentligen betraktas som pessimist?
Mitt första försök i att bli positiv är ju att jag ska röra på mig mer. Enligt vissa forskningsstudier så är fysisk aktivitet 3 dagar i veckan kan ha lika stor positiv påverkan på depressioner som så kallade lyckopiller.
Prioriteringar
Så igårkväll efter var jag och tränade. SKÖNT som f*n var det. Och det gick så bra. Jag hann spendera tid med Oliver också. Vi åt, lekte, tog på oss pyjamas och myste i soffan och sen somnade han!
Slö söndag!
Efter att vi hade tvättat och städat undan lite så åkte jag och Oliver till Frölunda torget för att köpa en gosedjur och träffa Olivers kusiner, Nova o Valentin. Tycket att det är fascinerande att barn, eller Oliver iaf, blir ”blyg” när träffar vuxna människor de inte har träffat på länge men det spelar ingen roll hur om det är barn, märkligt där! Alltså när vi träffade kusinerna var det som om de aldrig varit ifrån varann men det var inte på samma sätt med Tessan eller med min bror dagen innan. Mycket märkligt som sagt.
| Oliver älskar verkligen TÅG! |
| Sötisarna ;-) |
fredag 16 november 2012
Torsdag den femtonde
tisdag 9 oktober 2012
Hinna med???
Här är några bilder ifrån förrförra helgen när vi var på Djurgårdsparken. Plaskdammen har fyllt med sand och nu finns även gungor till Olivers stora glädje. Men det är mest rutschkanan som är intressant.


